2009-10-28

Jodå, visst lever jag...

...och stickar gör jag så mycket jag förmår. Sonen har varit sjuk den här veckan (märklig sjukdom, han är frisk och pigg hela dagarna och på kvällen har han feber) och har varit hemma från förskolan. Blir inte mycket gjort då precis, och orken finns inte riktigt. Jag är uppriktigt sagt i det närmaste golvad av trötthet. Hösten...? Tja, någonting måste ju bli lidande och tyvärr har det fått bli bloggen. Jag hoppas snart vara tillbaka och då på topp!

Men nu vet ni att jag lever i alla fall och ni är i mina tankar. Nu tänker jag släppa det här dåliga samvetet i några dagar och ta igen mig. Har förresten råkat bli en av Akademibokhandelns VIP-recensenter av Karin Wahlbergs kommande kriminalare. Så nu måste jag hinna plöja alla fyrahundra sidorna och skriva recension till nästa söndag. Någon som vill komma och läsa högt, så att jag kan sticka under tiden?

2009-10-18

SYTYCK - Oket

Nu börjar äntligen min utmaning på riktigt! Oket är (sånär som på en sista rand i turkos) färdigt. Tjohoo!

Såhär ser oket ut i nuvarande skick:



I stor sett är jag nöjd, både med resultat och med min egen insats. Det var stört omöjligt att föreställa sig innan hur den lilla mönsterrapporten skulle se ut upprepat över ett helt ok, men jag har bestämt att jag gillar det. Inte minst det lite annorlunda färgvalen.

Det var spännande att lära sig sticka baklänges, och faktiskt fick jag upp en nästintill acceptabel hastighet till slut! Hädanefter kommer jag inte att vara rädd för mönsterstickat i flera färger som ska stickas fram och tillbaka, vilket framsteg!

Nästa steg blir alltså att ta av för ärmar och kropp. No more mönsterstickning - hej hopp Latin dance! Här ska formas efter alla mina kurvor! Tjohoo igen!

Tills vi ses igen bjuder jag på hopkorvat ok och jag själv i min snyggaste(?) pose!

2009-10-14

Garn och choklad

Mitt Garn och choklad-paket har kommit! Jag kan inte säga med ord hur glad jag blev, det är helt underbart! Och jag tror att min fantastiska bytesvän skulle ha blivit nöjd med min reaktion, om hon hade sett den.

Lyxigaste chokladkakan (ska bli såå spännande att smaka), de mest frestande pralinerna, mjukaste ullgarnet från Rowan i vackraste färgen, ett jättefint kort och som om inte det vore nog - massor av härlig lyssning under mörka höstkvällar. Jodå, man kan nog säga att det föll mig på läppen! Tusen, tusen tack!



När det gäller So you think you can knit-utmaningen så - jo, det händer lite. Fast det är en smula svårt att visa, för den vill helst se ut såhär:



Wow, liksom. Jag har åstadkommit en färgglad korv.

Men kämpar man lite så kan man se att det börjar växa fram någon slags mönster. Än så länge har egentligen inte min riktiga utmaning börjat, den kommer först när oket är klart och jag ska börja forma koftan efter kroppen. Vad jag önskar att jag hade en provdocka nu...



När det gäller alla de övriga inbyggda utmaningarna så kan jag bara meddela att det sakta men säkert går åt rätt håll. Med ett litet steg i taget.

2009-10-11

Utmaning i kvadrat

Japp, nu är även jag igång med stickandet! Givetvis är provlapp stickad först, men sedan stickas det tämligen improviserat - åtminstone till en början. Snart börjar nämligen flerfärgsmönstret på oket, och då gäller det att få till masktätheten när det gäller också. Har suttit och knåpat ihop ett diagram till oket och samtidigt funderat en hel del.


(Smygtitt!)

Just det, funderat. Den här utmaningen att sticka Latin. "Sexigt kroppsnära." Det är för mig inte bara en utmaning rent sticktekniskt, utan också till stor del psykiskt.

Jag stickar gärna A-linjeformade koftor. Rejäla koftor som är - som Flint Knits-Pamela skriver om February Lady Sweater: "made to fit a grown ass woman." För jag har ett grown ass. Och nu, har jag bestämt, så är det dags för mig att gilla läget. Gilla mitt growna ass och resten av tjejen som den sitter på. Med lite hjälp från en viss fröken Törnblom och en massa jä-lar anamma har jag bestämt att det ska funka, för nu är det f-n i mig på tiden.

Därmed tänker jag göra min (blivande), sexiga, kroppsnära Latinkofta till en symbol för detta. Det ska bli min Soy tan Bella-kofta. Och jag ska bära den med stolthet. På min mucho tjusiga kropp.

Och som det inte vore nog, så utmanar jag mig själv lite extra genom att göra mönstret själv (en sanning med modifikation dock) och sticka ett flerfärgat ok... Jo, lite knäpp är jag nog.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Edit: Förresten kan jag meddela att de aviga flerfärgsstickade varven går mycket lättare att sticka om jag stickar baklänges. Tja, lite Bollywood har väl ingen dött av?

2009-10-07

Lyxpost

Idag kom ett efterlängtat paket med posten. Ett alldeles rosa ett, bara en sådan sak...



Men vad finns i då?



Jo, ett alldeles underbart lyxigt garn från Posh Yarn. 80 % merino och 20 % silke. Och det är så mjuuukt! Helt sagolikt. Det var betydligt ljusare i verkligheten än på bilden, bra att veta till nästa gång...



Nu är det bara att fundera på vad jag ska sticka för sjal av det. Funderar på en Spring Things Shawl, en Cleite eller kanske en Cascading Leaves? Nåja, jag har tid på mig att fundera. Just nu har jag som bekant viktigare saker på gång.

När det gäller utmaningen... så har jag inte mycket att visa. Jag tänker så hjärnan håller på att koka, men det syns inte påå bild. Tittar på en liten Drops-kofta som är ungefär rätt modell och inbillar mig att jag kanske kan använda diagrammet till oket baklänges för att få rätt antal ökningar. Och så kikar jag i gamla böcker på olika typer av mönster på ok, för att få idéer om hur mitt ska se ut. Snart åker stora skissblocket fram!

Annars stickar jag på en fuskolle till sonen. Tristare stickning får man leta efter, men vad gör man inte för att ens barn ska slippa frysa?

2009-10-06

Inför vintern



Plötsligt blev det svinkallt ute, och vantar måste fram kvickt. Den här gången blev det turkosa med konstiga stjärnor på. I alpaca som vanligt, eftersom det faktiskt håller sonens fingrar varma, oavsett väder. Och nöjd verkade han bli när han fick dem. Bara en sån sak.



Mönstret är eget. Till nästa par ska jag göra några ändringar i mönstret. De sitter bra de här också men kan man förbättra så ska man väl?

För övrigt forsätter jag att fundera på Utmaningen med stort U. Måste nog börja sticka provlappar snart... och rita mönster till oket... och bestämma hur modellen ska se ut kanske?

2009-10-05

En idé börjar ta form - och ett par loppisfynd

Först: mera So you think you can knit-snack.

Nu är det klubbat, att den första idén var den bästa! Jag vet visserligen inte vilka idéer som hade dykt upp om jag hade kunnat förmå mig att lugna mig lite, men nu råkar jag vara väldigt förtjust i den här idén. Så den får det bli!

Såhär ser garnet ut som jag kommer att använda till utmaningen. Vanlig hederlig Drops Alpaca.



Och såhär ser den allra första (av flera kommande) skissen ut:



Väldigt hastigt nerklottrad, men jag tycker att den visar min tanke med projektet i alla fall. Det ska bli en väldigt figurformad, midjekort kofta i grått och med ett ok i mer eller mindre galna restgarnsfärger. Planen är att koftan skall stickas uppifrån och ner efter någon form av eget mönster, som jag formar efter kroppen allteftersom den växer. Hoppsan vad jag tar mig vatten över huvudet, men det blir nog bra ändå säger vi.

Bättre skiss ska det bli. Jag vet ännu inte hur okets mönster ska se ut, och exakt hur framkanter, knapphål m m ska se ut. Men Hollywood week har ju bara börjat, så detaljerna hinner jag fila på.

Gick en sväng ner på stan och in på Myrornas i dag, vilket visade sig vara lyckosamt. Första fyndet var en bok, Delsbosöm av Märta Brodén. En enorm källa till inspiration visade det sig. Titta bara hur försättsbladet såg ut! Åh, nu måste jag snart brodera lite! Har precis stickat klart ett par vantar åt sonen, de får bli först ut tror jag.




Mitta andra fynd för dagen, äntligen en korg! Den ska jag (förstås) förvara pågående stickningar i och garner som måste ligga lättåtkomligt för att klämmas på. Och förmodligen lite annat smått och gott.



Ja, den blev visserligen full på en millisekund och som omväxling är inte vår bokhylla överbelamrad. Men jag förmodar att jakten på bra korgar fortsätter.

2009-10-03

So you think you can knit - Utmaningen

Nu har den kommit! Ungefär hur spännande som helst och ju mer jag tänker på det desto roligare är det! Jag måste liksom riktigt hålla i minnet att jag måste ha punkt med ibland här i texten, för i huvudet hoppar jag över det, det bara bubblar och bubblar.

Jag anmälde mig som Hip Hopare med följande motivering:
Jag brukar oftast följa mönster... ungefär. Masktäthet har jag sällan tålamod att kolla ordentligt utan jag chansar lite och oftast har jag tur och det blir bra. Inte alltid precis som jag tänkt och inte alltid så bra heller, men det är ju så roligt! Jag älskar att lära mig nya tekniker, men svävar snart iväg till något annat. Från det ena till det andra, variation variation...

Och Utmaningen lyder:
Din utmaning blir att dansa LATIN! Hur utmanar man någon som verkar ta sig an en ny dansstil i varje stickprojekt? Både balett och broadway redan på bloggens första sida! Då du verkar behärska så mycket, men som med din anmälan i hip hop antyder att du inte har full kontroll, eller kanske helt enkelt inte bryr dig om perfekt passform blir just det din utmaning! Att sticka ett plagg som är anpassat efter just din kropp! Att du väljer ändringar för att det ska passa just dig! Förlänga eller förkorta, bystkil, eller min egen favorit – en dekorativ minskning just under bysten för mer passform! Passa på att lära dig nya lösningar för att räkna om eller anpassa mönster! Stort eller litet, mycket eller lite är helt upp till dig, men då det här är något jag själv kämpar med att lära mig ska det bli spännande att följa!

Jag är otroligt imponerad av Lisas arbete! Det känns som att hon har träffat mitt i prick! Och jo, som sagt, det bubblar i huvudet av idéer. Men det är ju fortfarande bara Hollywood Week (eller snart i alla fall), så det är gott om tid. Dessutom har jag en förmåga att ändra mig många gånger innan jag verkligen valt projekt. Så fastän jag har en briljant (jomen visst...) idé, så håller jag på den ett tag till.

2009-10-02

Damson



Jag får härmed lov att presentera Damson! Liksom Ishbel är Damson designad av fantastiska Ysolda, och även detta mönster kan jag varmt rekommendera! Det är en otroligt lättsam och skön stickning. Man behöver inte titta på mönstret mer än i övergångarna och sedan flyter det på av sig självt, men blir inte precis tråkigt. Perfekt tv-/sällskapsstickning, och sedan blir den ju så vacker... och ligger perfekt över axlarna alldeles av sig själv.



Dessvärre måste jag fortsätta med att berätta om just min Damsons olyckliga öde. Sonen ville ligga och gosa med den (förståeligt, angoretten är ljuvligt mjuk - inte minst efter blockning), och när jag tyckte att det var nog tog jag liiite för hårt i den. Knak var vad Damson tyckte om det. Och där gick den rätstickade kanten tvärt av. Suck.



Annars kan jag varmt rekommendera även garnet, dvs angorett, samma garn som i förra inlägget. Men man ska alltså vara försiktig med det, och gosa mycket med det. Fast man nyser en del när man stickar det, och kläderna blir täckta av ett fint lager ludd... och det är det värt! Jag har förresten precis så mycket garn kvar så att det inte räcker till en Damson till. Stickor nr 4, KnitPro Harmonie Wood som alltid, var vad jag stickade med.

Och förresten. Jag lyckades laga kanten med en så gott som osynlig lagning. Slutet gott, allting gott. Trevlig helg!