2009-06-26

Angoragetter med mera

Är det bara jag som bara längtar efter att dra fingrarna genom ullen?



De är ju så söta så det nästan inte är klokt. Tyvärr blev det inget tillfälle för mig att klappa dem, för de är minst sagt blyga (jo det är väl klart när man har hamnat på ett helt nytt ställe). Fast enormt charmiga. Det ska bli otroligt spännande och roligt att få ta hand om ullen när det väl blir dags!

Här har ni förresten en till som är ännu sötare och charmigare och som har fått en virkad hatt till (jösses vad hon växer!):



Och så en som inte är särskilt söt alls, men ståtlig så att det räcker till flera. Nästan så fort man kommer inom synhåll för honom så burrar han upp sig. Hönorna känner sig nog väldigt trygga som har en sådan karlakarl, även om jag tycker att han är lite fånig. Men så är jag ju ingen kalkon heller, det kanske förklarar saken.



Är ensam hemma hela helgen, för första gången sedan Helmer föddes. Det ska bli så skönt (även om jag nog kommer att oroa mig en del, har redan börjat...)! Gissa om här ska stickas och pysslas!

Har förresten flera bilder kvar att visa, återkommer inom kort!

2 kommentarer:

Mia stickar sa...

Ja riktiga sötnosar är de på bilderna där uppe! Han därnere ska man nog vara kalkon för att tycka han är snygg!

Maria sa...

Hehe, kalkoner är coola typer! Men dom låter så attans illa bara... *gobbel gobbel gobbel*

Nu är min variant av Annas axelvärmare klar, det gick åt en härva Teetee elegant och två nystan kid silk haze.

http://novisenhandarbetar.blogspot.com/2009/06/annas-axelvarmare-skir-sommarvariant.html