Aeolian Shawl

Varifrån mönstret kommer vet alla kanske? Oavsett måste jag ge en eloge till Elizabeth Freeman som gjort det och även ljuvliga sjalen Laminaria. Hon är fantastisk helt enkelt.

Det var ett rent nöje att sticka Aeolian med alla dess pärlor. Jag har inte den blekaste aning om hur många som gick åt. Jag gjorde min egen storleksvariant, någonstans mitt emellan shoulderetten och den stora sjalen. Den är gott och väl tillräckligt stor ändå med sin bredd på 190 cm och höjd på 90 cm. Blockningen blev som vanligt besvärlig. Jag måste verkligen skaffa mig ett pussel till. Jag tror inte att det har räckt nån enda gång. Och förresten, kan inte någon lära mig hur man gör?



Nöjd är jag oavsett. Trots att det (förstås) är ett oräknat antal små fel (nästa spetssjal ska jag sticka endast när jag är fullkomligt nykter och koncentrerad).

Garnet är Kampes entrådiga, inköpt på just Kampes. Vet inte alls vad färgen heter, för det står det ingenting om där (nästa gång kanske jag ska fråga om jag får fota lite i butiken och visa här...?). En härva räckte ganska precis, har bara något gram kvar.
Stickor, vilket märke behöver jag knappast säga, stl 3,5 mm.



Slutligen. Aeolian stickar jag gärna igen, med eller utan pärlor. Och jag är så in i norden trött på att vara så förkyld att jag snyter mig tills jag blöder näsblod. Tack gode gud att det åtminstone börjar bli bättre och inte sämre. Och stort tack för era snälla kommentarer, jag är ruskigt dålig på att svara men jag blir lycklig som ett barn för varenda ett!