Spinna mohair?

Pappa ringde mig igår, strålande glad, och berättade att jag skulle bli angoragetsägare i sommar. Ja, egentligen är det ju pappa som ska bli getherde, själv tänker jag mest hälsa på dem ibland, kanske klappa dem lite (om de inte försöker stånga mig) och framför allt förbarma mig över ullen...

En angoraget lär ge omkring 5 kg ull per år, och pappa ska ha tre. Det är alltså 15 KILO (eller ännu mer) mohair per år. Jo, jag har ju fått en snajdig slända av fadren, men till det här kommer jag onekligen att behöva en spinnrock. Kardor måste jag skaffa också, eller helst en kardmaskin men det kostar för mycket.

Och just det, det höll jag på att glömma - jag måste ju lära mig att spinna! Mohair lär ju inte vara den enklaste ullen att spinna heller... Åh hjälp, vad har jag gett mig in i?

Tjoho vad kul det ska bli!


Tillägg:

Hoppsan! Där beställde jag visst en spinnbok också!

FO och uppnystat grönt

Inatt (ja, jag är en nattuggla) blev den andra halvan av de gula vantarna klara. I grevens tid, eftersom förra paret jag stickade åt Helmer har försvunnit spårlöst.




Mönstret är ett eget hopkok, lite baserat på ett par Drops-vantar. Kan inte påstå att jag är särskilt nöjd. Flätorna flyter ihop till några korvar och att sticka hela vanten i avig slätstickning var måttligt spännande. Färgen däremot gillar jag, men den har utgått ur sortimentet. Stickade gjorde jag med 2,5 mm x 100 cm rundsticka (Symphonie Wood...).

En annan färg som jag också gillar är färgen på ett av mina födelsedagsgarner:



Jag har "roat" mig nu på förmiddagen med att nysta upp alla härvorna och riktigt längtar efter att sätta igång och sticka det. Någon som kan gissa vad det ska bli? (Garnet är Kampes 3-trådiga ullgarn.)

Laminarian och sländan

Idag blev Laminarian äntligen klar! Tur det, för stickandet började bli lite maniskt... Vattnet här var avstängt halva dagen (på grund av läckage tydligen och ingen hade haft lust att informera oss om det. Morr.), men jag kunde inte vänta utan blockade ändå sjalen. Och ja, det räcker med 2 dl vatten för att få en sjal genomblöt. Torktiden blev rekordkort och jag hann till och med få lite dagsljus till hjälp vid fotograferingen.




Jag använde nästan en hel härva Kampes entrådiga ullgarn, det blev 5 gram kvar. Som vanligt stickade jag med Symphonie Wood, i det här fallet med 4 mm. Jag utgick från mönstret för shoulderetten, men lade till två rapporter av blommönstret. Jag var lite nervös att garnet inte skulle räcka till men turen var visst med mig och sjalen blev precis lagom stor!

I helgen var också mina föräldrar och lillasyster här och hälsade på/barnvaktade. Med sig hade de fina presenter (apropå min födelsedag för ett par veckor sedan), i form av en stor påse med garn, presentkort, muminmugg och inte minst en slända som min pappa gjort åt mig.



Sländan är i syrén ene (den luktar så gott) och är svarvad i ett stycke. Jag tycker att den är så fin! Nu måste jag bara skaffa lite ull så att jag kan spinna med den!

Lite vitt ludd

Kanske blir det en Laminaria?




Eftersom jag bara hade en härva entrådigt vitt ullgarn (Kampes) började jag följa instruktionerna för en shoulderette. När det så var dags att börja med kantdiagrammet tyckte jag att den verkade bli förfärligt liten. Efter att ha begrundat min tillgång på garn och läst lite här lade jag till ytterligare ett par blomdiagram. Snart är jag klar med diagrammet som nog blir det sista. Sjalen verkar ändå bli pytteliten, men det ska ju stickas en ordentlig kant och så töjer den sig väl en hel del (hoppas jag) när man blockar den.

Jag är hur som helst nöjd med att jag lyckats sticka den symmetrisk, trots att jag glömde det till en början och fick repa upp en del. Och så ser jag fram emot att mamma, pappa och syster (med jättestor bebismage!) kommer imorgon och har med sig garn till min Garter Yoke Cardigan! (Ravelry)

Sysselsatt

Jag förstår inte de arbetslösa som har problem med att få tiden att gå. Mitt problem är snarast det motsatta, hur ska jag hinna med allt jag vill när dygnet bara har 24 timmar? De flesta timmarna går förvisso åt till Helmer, matlagning, disk och städ och sömn, inte till stickning.

Det blir dåligt med bilder idag, inga alls faktiskt, men det betyder som sagt inte att här inte finns något att visa. 99 % av min egen tid går till att sticka Laminaria i naturvitt entrådigt ullgarn från Kampes. Åh vilken sjal, åh vilket mönster! Jag skulle kunna sitta med den hur länge som helst.

Den lilla tid som inte upptas av Laminarian provstickar jag en socka i sockgarn från Lidl. Garnet är jag inte särskilt förtjust i, men poängen är att jag vill lära mig sticka strumpor från tån och uppåt. Och hittills går det finemang! Dessutom - även om garnet inte är någon rolig historia så är stickorna det. Helt ljuvliga! Magic loop har helt klart fått sig en tuff konkurrent.

Nu åter till Mästaren och Margarita (Tomas Bolme är bland de bästa uppläsare jag har hört) och Laminarian!

Mot Garter Yoke Cardigan!

Sådana här trevliga saker har ramlat ner på hallmattan de senaste dagarna:



Naturligtvis menar jag då tidningen Knit 1 och settet med Symphonie Wood strumpstickor och inte den gula barnvanten som jag påbörjade för några veckor sedan.

Tidningen kom från kära vännen K som sannerligen lyckades överraska med sin present. Tusen tack, jag blev så glad! Här ska stickas Garter Yoke Cardigan! Ska bara skaffa lämpligt garn först... (Någon som har förslag förresten? Vilka garn passar egentligen, utan att behöva ändra i mönstret?)

Strumpstickorna var en födelsedagspresent från maken. Kanske är dags att även han får ett par strumpor?

Apropå strumpor så har jag hunnit till strax förbi hälen på turkosa marssockorna. Fast jag är långt ifrån nöjd. Mönstret gillar jag - med undantag från hälen - men det blir så smått! Även om jag ger bort dem till någon med mindre fötter är jag osäker på om det går att få ner ens en liten fot. Det får helt enkelt bli upprepning. Frågan är om jag ska nöja mig med att gå upp i storlek på stickorna till 2,75 istället för 2,5? Eller ska jag lägga till någon avigmaska per rapport också, precis som Mia?

Baroness Beret

Det är spännande att blocka, man vet ju inte säkert hur resultatet kommer att bli och om man kommer att bli nöjd. Så fort jag kommit ur sängen i morse gick jag alltså och provade baskern. Den här gången blev det faktiskt ett: "TJOHOO!", för den blev verkligen precis som jag hoppades.




Garn: Hjertegarns Lima. Stickor: Symphonie Wood nr 4 och 4,5. Mönster: Baroness Beret (pdf). En extra mönsterrapport var, som många andra konstaterat, perfekt för att få en lagom pösig basker. Spännande var också att få lära sig en annan uppläggning än den vanliga, nämligen tubular cast on. (Ysoldas video är lysande!)

Jag skulle inte vilja ändra någonting alls med baskern utan ser fram emot att sticka fler!

Second hand-fynden från igår ser ut såhär:



Tre större och 13 pyttesmå knappar i pärlemo och så 12 knappar i glas. Den stora ljusa pärlemoknappen (som är till hälften dold...) är jag helt förälskad i, det ska bli spännande att se var den hamnar! Gav inte ens 15 kr för dem, helt klart överkomligt.

Kofta i Silke-Tweed

I förrgår blev koftan färdig och ta daa, såhär blev den:





Garnet är alltså Drops Silke-Tweed i färgen petrol. Även mönstret (länk) kommer från Drops, katalog nr 112. Stickor: Symphonie Wood nr 4,5 och 5. Egentligen ska koftan stickas i Alpaca och Kid-Silk, men istället blev det alltså Silke-Tweed. Tweedgarnet gav koftan en lite mindre gullig look, även om jag kan tänka mig att den får ett vackrare fall i den lite tyngre alpacan. Knapparna är köpta billigt second hand, och blev pricken över i.

Det kommer säkert att bli fler sådana här koftor, men då kommer jag nog att välja något annat mönster till livet, mest för variationens skull. På det hela taget är jag oerhört nöjd, även om jag har en del kvar att lära när det gäller blockning...

Den som väntar på något gott?

Igår blev koftan klar! Det tog mig halva dagen att montera den (ja, inte i effektiv tid precis) och jag är så nöjd! Med monteringen, detaljerna och helheten. Den kommer helt klart att bli väl använd. Bilder kommer imorgon.

Ikväll blev Baroness Beret (pdf) klar, den blockas för tillfället. Garnet är detsamma som till mina gula Mitered Mittens som genast blev favoriter. Och ja, tanken är att vantar och basker ska matcha. ;) Jag som egentligen alltid varit bestämt övertygad om att jag inte klär i gult har nu bestämt mig för att det gör jag visst. Bara för att jag blir så glad av färgen och allra helst till min knallröda duffel. Jag kommer att synas på stan, helt klart. Även här får bilden vänta.

Har också fyndat lite småsaker på Myrorna, men mer om det imorgon!

Snart snart

Ytterligare ett steg i riktning mot en färdig kofta.



Provade ett nytt sätt att spänna ut delarna. Tidigare har jag dränkt allt under kranen, pressat ur det mesta vattnet och sedan spänt upp. Den här gången åkte duschflaskan fram i stället, det lär ju visa sig om det funkar lika bra. Behöver helt klart köpa mig en till skumgummihage, både framstyckena och ärmarna ligger på varandra i brist på plats. Jaja, i värsta fall får jag väl göra om och göra rätt.

Fyllde år igår, (tack för grattis Anna!) och gick bland annat på bio på kvällen. Män som hatar kvinnor såg vi och ja, den var helt klart sevärd. Självklart inte som boken eller fullt så bra som boken men otroligt bra ändå. Se den! Förutom biobesöket, fick jag även en slant att köpa t ex garn för. Tänkte lägga dem på ett strumpstickeset från Knit Pro. Känns som en bra investering!

Jag vill också sticka Garter Yoke Cardigan!

Men går det fortfarande att få tag i rätt nummer av tidningen? Knappast i den här stan... För inte går det att få tag i mönstret någon annanstans? Den är ju så snygg!

Koftan är fortfarande inte klar. Galet. Anledningen är förvisso att jag slängde in ett snabbprojekt mitt i allt ärmstickande. En disktrasa blev det, stickad av många trådar tunt, tunt lingarn i natur och grönt. Jag valde att sticka den i mosstickning, som ju äger enligt personer med omvittnat god smak. Dessutom gav det bra "riv" i trasan, en bra egenskap med en tvååring i familjen...

Det närmar sig...

...en kofta!



Den blivande koftan ligger på vårt soffbord. Jag sitter oftast i soffan när jag stickar. Intill råkar kära iPoden ligga, vilken underhåller mig under tiden medelst P3 Dokumentärer, senast Kongokrisen eller ljudböcker. Igår lyssnade jag färdigt på Den gamle och havet uppläst av Max von Sydow. Helt fantastisk, helt enkelt.

Koftan var det ja. Som synes är det bara ärmarna kvar att sticka och det borde vara ganska snart gjort. Tur det, för just nu är jag så ivrig att jag inte ens ser åt någon annan stickning. Garnet gillas, betydligt mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Och det är drygt, sex nystan lär räcka gott och väl.

Sen gäller det bara att välja knappar... röda kanske skulle vara fint?

Första bröllopsdagen och nästan ett bakstycke

Blir nostalgisk till tusen när jag ser de vackra, vackra bilderna från herr och fru Dödergöks bröllop. Stort grattis! Idag är det också ett år sedan mitt eget bröllop och därför tänkte jag dela med mig av några bilder. Herr emmagjort vill dock inte vara med på bild, så ni får hålla tillgodo med mig.






Någon kanske anar att temat var vitt och grönt? Hjärtan på snöre, limegröna nejlikor, vita ranunklar, vita ljus med gröna underlägg, vita dukar och vitt porslin bestod dukningen av. Tyvärr glömde vi bort att ta bilder av den, men det var fint. Och nu har det gått ett år, snart har det väl gått 25.

Det var verkligen en underbar dag. Jag har aldrig varit så stressad i hela mitt liv, men i efterhand blir jag nostalgisk även vid tanke på det. Klänning och axelstycke gjorde jag själv, liksom inbjudningskorten, festhäftena och bordsplaceringskorten. Åh vad det var roligt, hoppas att jag får tillfälle att göra om det vid någon annan fest!

Jaha ja. Tillbaka till verkligheten. Stickningen går framåt. Bakstycket på petrolkoftan är nästan klart. Jag gillar verkligen mönstret, för att inte tala om garnet! Den lär helt klart bli klar i GOD tid till presentationen av exjobbet om en dryg månad.




Det blev visst många bilder idag. Hejdå från Emma som nu ska kasta sig över ljudbok, stickning och kaffekopp.